Göta Kanal

Götakanal fisket

Olika tävlingssträckor som användts över åren:

• Norsholm
• Norrkvarn
• Lyrestad
• Vassbacken
• Motala
• Ljungsbro
• Söderköping
• Stång

Arter som finns naturligt i systemet:

Mört, Björkna, Sutare, Sarv, Braxen, Gärs, Abborre och Löja

      Inledning:

Att förklara hur man ska fiska Götakanal är egentligen som att presentera olika

metoder för helt skilda kanaler. Kanalens längd och alla sjöar den har anknytning

till systemet påverkar fiskebestånden. Även landskapen är varierande till viss del och påverkar vattnets färg och insektslivet runt vattendragen.

Något som påverkar fisket är slussarna, som både fyller den tävlingsstäcka som används

med fisk och gör det möjligt för båttrafik. Båttrafiken i sin tur påverkar även hur frekvent man behöver mäska.

Götakanal är handgrävd med ett djup kring 2.90 meter och en bredd kring 25 meter. Lutningen runt 30 grader ner från land gör att fisket oftast sker närmast kring 5 meter nedanför spötopp och mitt i för att inte glömma motsatta sida.

Fartyget Wilhelm Tell passerar Brådtom sluss

Färgen på vattnet där det rinner genom Motala

 Historik:

Götakanal har använts som tävlingsvatten så länge dom flesta minns från någon gång på

slutet av 60-talet. Det var populärt att tävla med metspö och många tävlingar drog uppemot 450 tävlanden. Under slutet av 70-talet började man använda keepnet på tävlingarna och med detta (obegripligt nog) valde man antingen att fiska traditionellt

eller modernt som det skulle komma att heta.

Det har arrangerats tävlingar sedan 70-talet och mot slutet av samma årtionde

började man använda keepnet.

Eftersom det har varit tillåtet att avliva fisken (enligt vårat förbunds Sportfiskarnas regelverk) har många tävlingar avgjorts med död fisk. Något som inte påverkat bestånden nämnvärt när man tittar på vikterna som har toppat kring 5 kilo när tävlingarna drog kring 450 tävlanden mot dagens liknande resultat med levande fisk som släpps tillbaka efter vägning med 100 tävlande.

Givetvis kunde man ha hjälpt bestånden av fisk, framförallt grövre fisk för tyvärr har det nog kommit upp en del stor braxen, mört, abborre och sutare som fått sätta livet till.

Regler kring fisket i Götakanal

Det är förbjudet att fiska i Götakanal utan tillstånd från vatten ägare eller arrendatorer.

Vanligen sker fiske efter kräftor eller på vissa sträckor efter regnbågsforell. Det förstnämnda har nyttjat tävlingsfisket till att skaffa beten.

Förberedelser och metoder:

Ofta har tävlingar vunnits på kort take-a-part men det har utvecklats olika möjligheter att fånga fisk på andra sidan med match eller bolospö. Givetvis har alltid ett löjspö eller annat kortare spö hjälpt till om det finns gott om mört och löja.

Hur man än tänker tackla en tävling på någon sträcka i Götakanal så bör man

vara förberedd med tunna linor, lätta flöten, mjuka elastics och mindre krokstorlekar.

Åker man till kanalen för ett träningspass är det helt skilda förhållanden om man

jämför det med en tävlingshelg. Det nappar bra när man tuggar sin smörgås och drar fisk

efter fisk, och man hinner knappt dricka sitt kaffe.

Under en tävling finns fisken där men verkar skrämmas iväg och kanske bli aningen förvirrad när det plötsligt regnar ”mat”.

Betet bör vara i storleks ordningen det som ryms på en krok i storlek 18-22.

Visst kan ibland en krok i storleken 14-16 göra jobbet med en knippe maggots,

men för att man ska fiska effektivt under 3-4 timmar som våra tävlingar brukar vara

så gäller det att man serverar taktiskt.

Mäsket bör vara fint och ganska partikellöst och gärna blandat med 30-75% leem.

Om det är svart eller mörkbrunt har inte gjort någon större skillnad med det brukar

ge positivare respons på fisket.

I mäsket har vi givetvis jokers, enstaka casters och en mindre mängd klipptmask.

Med casters kan man få positiva indikationer av mört men även få koll på om

fisken är stor nog att bita sönder betet. Vid fiske på andra sidan används oftast stick, bolo eller wagglerflöten (har blivit mer och mer populärt). Då kan en caster vara det perfekta

betet att börja med tack vare det naturliga fallet genom vattnet.

Koppning eller loosefeeding med slangbella är styrt av en ”magisk rytm”; att få allt

att stämma beror på vad man fångar för stunden, strömmen och slussningarna.

När tex. en båt passerar så gäller det att toppa upp sin mäskplats, dock bör man

göra detta när strömmarna från båtmotorerna har lagt sig.

Jag har även märkt att klockslaget och hur solen ligger på mot ytan har gjort skillnad.

Sitter man tex. vid ett träd som lägger sin skugga över ytan så kan detta göra att man finner ett stim med tex. större mört i kanten av skuggan.

Småbraxen eller ”skimmers” som vi ibland kallar dom ser bleka ut på många delar

av kanalsystemet och ingen har någonsin förklarat varför dom är blekare och

uppenbart magrare än dom bonus braxen (bruna) man kan ha tur och fånga.

Tom Östlund med en fin skimmers och mört fångst

Man märker hur större fisk har anlänt till mäskplatsen på flötet som nästan börjar svaja fram och tillbaka.

Med en liten bit mask på kroken så brukar man kunna fånga några lite större exemplar men drillningen bör ske mjukt för fisken är uppenbart lättskrämd.

Märker man att det är flera småbraxen eller björkna som kommer upp, kan det vara bra att ha i lite mer jokers alternativt klippt mask i mäskbollarna. Och allt helst lite hemligt så inte grannen får hjälp med att börja stjäla ”din” fisk.

Sutare brukar ibland dyka upp och då gäller det att ha ”stämt” utrustningen rätt för

som alltid blir det en resa det närmaste vi kommer en kontinental karp.

Nästan 75% av tävlingarna har alltid inletts med att man får en snorgärs eller någon större bonus fisk och detta kan lätt vilseleda vidareutvecklingen av vad man tänker göra därnäst.

Börjar man med att fiska löja med framgång brukar en segrar vikt hamna kring 5 kilo.

Håkan Svedlund fiskar på motsatta sidans brant.

En lyckad tävling på Götakanal behöver inte betyda garanterad vinst.

När 45 fiskar knappt hamnar över kilot förstår man att det är små marginaler som gör att man har gjort allt rätt, väger grannens fisk 75 gram i snitt mot dina 20 gram så går det

enkelt att förstå att man fiskat alldeles för försiktigt.

Taktik vid start:

Man kan välja 3 stycken platser som man når med take-a-part spöt och en plats

på andra sidan, jag har börjat med två (en där det bara hamnar mäsk och en med mäsk

och mat). Vi kallar våra grundmäskbollar för ”mandariner” och jag fördelar dom 3-3-5

på take-a-part plats kring 7-11,5 meter. 

På andra sidan försöker jag fiska på den lutande kanten med platserna

någorlunda så att vid eventuell drift flöten driftar över dom två mäsk platserna fördelat på 5-5 (visst kan detta låta vansinnigt). Om möjligt loosefeedar jag uppströms små kulor med maggots eller pinkies och casters som jag blandat med stickymag.

Observera att det är små mängder som jag skjuter med en ungefärlig 15 minuters mellanrum och prövar att drifta var 30:e minut.

Om man inte får postiva napp så gäller det att hela tiden söka fisken runt sina mäskplatser.

Har man hittat fisk så gäller det att notera att den även kommer vid något skede närmare land eller inbland finnas plötsligt på 13 meters platsen även fast man koppat

      11,5 meter (troligen är det när en båt passerar som mäsket har flyttat på sig från bottnen).

     Uppenbart måste man våga koppa upp sin plats som fungerar bäst under tävlingen fast det

     nappar, detta är ett sätt att fånga uppmärksamheten hos större fisk som förhoppningsvis

     kommer att ge en högre vikt när tävlingen är slut.

    

     Det är ett fantastiskt fiskevatten ur tävlings synpunkt, man sätts inför alla tänkbara 

     situationer även fast man ibland önskade att man slapp alla cyklar som brukar passera.

     Man måste ha lite flyt, våga fatta rätt beslut och framför allt hela tiden jobba kring

     mäsk platserna man har ute.

Inkommande båttrafik, snart är det dags för slussning. Det gäller att bestämma vad man ska göra för att en napprush är definitivt inom räckhåll.

Jocke Palmér drillar fisk medans passerandecyklister söker skydd under parasollet.

Varning på vissa sträckor når man elstängslet när man shippar bakåt och kan få sig en kyss!

Ett vanligt pass på 3 timmar fångar ungefär 1 kilo per timme, men det förändras under tävlingsdagen avsevärt.

Det är mycket kultur och Svensk Historia kring Götakanal och jag ratar vattnet som ett av våra jämnaste tävlingsvatten bland den vackraste 

Får man så skickar jag en hälsning till Baltzar von Platen, Daniel af Thunberg, Thomas Telford och alla soldater som var med och skapa detta fantastiska mästerverk; Göta Kanal.

Ett stort tack till Göta kanalbolaget AB för utlåning av bilder och information.

Även till Brådtom Sluss för alltid lika trevligt bemötande.

Tack till René Schulze som publicerade denna artikel i den tyska Champions Team 2014.

Friedfischangeln im Götakanal in Schweden

Johan Tikkanen (Tikkanen Noterar)